Idag pratar vi mycket om stress. Stress på jobbet för att hinna med allt som förväntas av oss. Stress i vardagen för att få ihop relationer, barn, fritidsaktiviteter, träning, ett städat hem, husdjur… ja, listan kan göras lång.
Men vi pratar också allt mer sällan om hur stress faktiskt påverkar kroppen.
Det känns nästan som att det idag förväntas att vi ska leva så hektiska liv som möjligt. Att vara upptagen har nästan blivit en statussymbol — du ska jobba hårt, träna hårt, vara social, ta hand om hemmet och samtidigt alltid prestera på topp.
Men sanningen är att kroppen inte är gjord för att leva i konstant stress.
Stress i korta perioder är egentligen något naturligt. Kroppen är byggd för att kunna hantera tillfälliga stressituationer. Problemet uppstår när stressen blir långvarig och kroppen aldrig riktigt får chans att återhämta sig.
Kortisol – kroppens stresshormon
När vi utsätts för stress aktiveras kroppens alarmsystem och hormonet kortisol frisätts.
Kortisol har egentligen en viktig funktion. Det hjälper kroppen att hantera stress genom att bland annat:
höja blodsockret
öka fokus och vaksamhet
frigöra energi
hålla kroppen redo att hantera stress och fara
Problemet är när kortisolnivåerna är förhöjda under lång tid.
Kroppen är inte gjord för att vara i ett konstant stresspåslag — och när kortisolet ligger högt under längre perioder börjar det påverka både kroppen och hormonsystemet negativt.
Hur påverkar stress våra hormoner?
När kortisol är förhöjt under lång tid prioriterar kroppen överlevnad framför återhämtning och balans. Det kan påverka flera andra hormoner i kroppen:
könshormoner som östrogen och progesteron kan hamna i obalans
testosteronnivåerna kan sjunka
sköldkörtelhormoner kan påverkas och göra att ämnesomsättningen går ner
insulinkänsligheten kan försämras
sömnhormonet melatonin kan minska, vilket påverkar sömnen negativt
hunger- och mättnadshormoner kan rubbas, vilket gör att vi blir mer sugna på socker och snabb energi
Det är därför långvarig stress inte bara påverkar vårt psyke — utan hela kroppen.
Vad händer i kroppen vid långvarig stress? ⚠️
Långvarig stress kan bland annat bidra till:
sämre sömn och svårare återhämtning
trötthet och energibrist
ökad ångest och oro
koncentrationssvårigheter
sänkt immunförsvar
ökad inflammation i kroppen
hormonella obalanser
huvudvärk och spänningar
magproblem och försämrad matsmältning
ökad risk för utmattning
högre blodtryck
försämrad återhämtning efter träning
svårare att bygga muskler
ökad fettinlagring, särskilt runt magen
större sötsug och hunger
minskad motivation och träningsglädje
Stress påverkar alltså betydligt mer än bara vårt mående i stunden!
Kroppen skiljer inte på fysisk och psykisk stress
Något viktigt att förstå är att kroppen inte riktigt skiljer på olika typer av stress.
Allt detta kan skapa stresspåslag i kroppen:
hård träning utan återhämtning
för lite sömn
höga krav på jobbet
oro och ångest
dålig självkänsla
konstant press kring utseende eller prestation
Det betyder att även tankar kan stressa kroppen fysiskt.
Att hela tiden känna att man måste prestera bättre, se bättre ut eller göra mer kan göra att kroppen aldrig riktigt får chans att varva ner.
Så vad kan vi göra för att minska stressen? 🤍
1. Lägg upp rimliga krav
Vi kommer aldrig känna oss nöjda om vi konstant lägger ribban så högt att vi aldrig kan nå den.
Om vi istället sätter rimliga mål som faktiskt går att uppnå kommer vi känna oss betydligt mer nöjda och harmoniska. Och hinner vi göra mer än planerat? Då är det ju bara en bonus ✨
2. Du kan aldrig göra mer än ditt bästa
Jag brukar alltid tänka: jag kan inte göra mer än mitt bästa — och mitt bästa är bra nog.
För man kan ju faktiskt aldrig göra mer än det, eller hur?
Om jag exempelvis har ett träningspass där jag verkligen ger allt jag har, men behöver sänka vikterna jämfört med veckan innan — är det då ett dåligt pass?
Jag skulle säga nej.
För känslan av att jag gav mitt allt är betydligt viktigare än siffrorna på stången. Och ibland behöver kroppen mindre press och mer förståelse.
3. Tillåt återhämtning utan dåligt samvete
Ibland behöver vi bara ligga på soffan en kväll. Ta en lång sovmorgon. Säga nej till planer. Vila.
Och det gör oss inte lata.
Återhämtning är inte något negativt — det är något kroppen behöver för att fungera bra både fysiskt och mentalt.
Vi måste sluta se vila som något “oproduktivt” och istället börja se det som en viktig del av hälsa.
Hur mycket återhämtning behöver vi egentligen? 🌙
Återhämtning ser olika ut för alla, men de flesta av oss behöver någon form av återhämtning varje dag — inte bara när vi redan känner oss utmattade.
Det kan vara bra att försöka få in:
7–9 timmars sömn per natt
små pauser under dagen
stunder helt utan skärmar och prestation
minst någon lugn stund varje dag där nervsystemet får varva ner
lättare träningsdagar mellan hårdare pass
återhämtningsdagar från träning varje vecka
Enkla saker som kan minska stress 🤍
Stresshantering behöver inte vara komplicerat. Små saker kan göra stor skillnad över tid:
promenader i lugnt tempo
dagsljus och frisk luft
lugn stretching eller yoga
att lägga undan mobilen en stund
musik eller poddar som får dig att slappna av
att prioritera sömn
att våga säga nej ibland
egentid och tid för återhämtning
att umgås med människor som ger energi istället för tar energi
att prioritera saker som faktiskt får dig att må bra
att inte jämföra sig med andra hela tiden
att minska kraven på perfektion
att planera vardagen för att minska känslan av kaos
att äta regelbundet och ge kroppen tillräckligt med energi
att spendera tid i naturen
att skratta och göra saker som ger glädje
att acceptera att man inte kan kontrollera allt
att tillåta sig själv att vila utan dåligt samvete
Slutord 💭
Vi lever i ett samhälle där många hela tiden känner att de måste prestera mer. Men kroppen bryr sig inte om hur “duktig” du är — den bryr sig om balans.
Att ta hand om sig själv handlar inte bara om träning och kost. Det handlar också om återhämtning, sömn, balans och att ibland våga sakta ner.
Du behöver inte prestera maximalt varje dag för att vara tillräcklig 🤍
Anna Stålnacke
