Kost och träning under graviditeten: så har jag tänkt, känt och anpassat

Tänkte dela med mig lite om hur min graviditet har varit hittills – och hur jag har tänkt kring träningen. Inte som något facit, utan bara min upplevelse, för det finns verkligen inga rätt eller fel här. Alla graviditeter är så olika, och det viktigaste är att hitta vad som funkar för dig✨

Första veckorna = noll energi

De första veckorna var faktiskt rätt tuffa. Jag mådde illa från och till, men det var nästan tröttheten som var värst. Gravidtröttheten är verkligen på riktigt. Jag som vanligtvis älskar att träna hade knappt någon ork alls i början – och det fick faktiskt vara så. Illamåendet började släppa runt vecka 9–10, men tröttheten satt i ett bra tag till (och kommer och går fortfarande lite).

 

Just nu mår jag bra (förutom höfterna 😅)

Nu är jag i vecka 24 (snart vecka 25!) och mår faktiskt jättebra – förutom att mina höfter gör ont på nätterna. Gravidkudden är min bästa vän just nu, tillsammans med värmekudden, haha 🫠

Jag hade också lite rödrosa flytningar i vecka 16, vilket såklart gjorde mig lite orolig – men allt såg jättebra ut med bebisen 💗 Jag kollade upp det både hos barnmorska och på gynakuten, och det visade sig att jag har en liten polyp på livmodertappen. Tydligen är det vanligt under graviditeten, och kan göra att man blöder lite lättare efter t.ex. träning eller rörelse. Men det är inget farligt, och jag är glad att jag kollade upp det.

Magiskt att känna rörelser varje dag 🥹

Det som är absolut mest magiskt just nu är att jag känner bebisen röra sig varje dag. Det började som små fladder i magen… sen blev det tydliga buffar… och nu är det så pass starka rörelser och sparkar att man kan se magen röra sig när jag ligger i soffan. Min sambo har också fått känna bebisen, och det är verkligen så fint. Det gör allt så mycket mer verkligt och levande.

Och hur coolt är det inte att bebisen just nu är ungefär lika stor som en majskolv? 🌽

Så har jag tänkt kring träningen

Jag har inte slutat träna, men jag har anpassat en hel del. För mig har det varit viktigt att fortsätta röra på mig, eftersom min kropp faktiskt tackar mig efteråt – både fysiskt och mentalt.

Så här ser det ut just nu:

Jag tränar färre pass i veckan, ibland bara 1-2 pass

Jag lyfter inte lika tungt som innan

Jag fokuserar mer på bålstabilitet och de djupa magmusklerna

Jag har tagit bort vissa övningar som känns obekväma – t.ex. höftlyft

Jag försöker få in promenader de dagar jag inte tränar

Men! Jag har märkt att om jag kör för hårt benpass (med mycket belastning) får jag ofta ont i benen på nätterna – restless legs. Så nu kör jag lite lättare, mer kontrollerat och bryr mig mindre om “prestationskänslan”. Jag vill bara må bra.

Kost under graviditeten = en resa i sig själv 😂🙈

Jag försöker hålla mina vanliga rutiner med mycket näring, men alltså… vissa dagar äter jag som vanligt, och andra dagar skriker kroppen efter ett specifikt mellanmål varje timme 🙋🏼‍♀️😅 Och det får vara så.

Just nu är mina största cravings: isvatten, leverpastej och choklad (och jag har aldrig varit en chokladmänniska förut, haha). Ett tag var det satsumas, oliver och pepperoni. Så det är verkligen allt möjligt.

Jag försöker hela tiden tänka att kroppen vet vad den behöver – och att den också behöver energi. Både till mig och till bebisen.

Mitt bästa råd?

Lyssna på kroppen. Alltså verkligen. Det låter klyschigt, men det är så sant. Jag har haft dagar där jag planerat att träna men kroppen bara säger nej – då har jag vilat. Och andra dagar har jag känt mig stark och glad i kroppen – då har jag tränat.

Rörelse under graviditeten är faktiskt något som rekommenderas, just för att det hjälper både kroppen och måendet. Men vad den rörelsen är kan verkligen se olika ut – en promenad räcker fint.